ETT LITET INLÄGG SÅ HÄR I PÅSKETIDER...

Hej på er alla glada läsare!
 
Nu är det dags för lite uppdateringar. Jag får passa på att skriva när ådran faller på och när jag inte har så mycket måsten runt omkring mig hela tiden. Som nu när jag sitter på Öland i mitt barndomshem med mina föräldrar, deras hundar, Pyttesyster och hennes katter. Här får jag tid för att varva ner, fokusera på det jag vill göra och göra sånt där som man inte hinner med så mycket av annars.
 
Vad har hänt sedan sist vi pratade då? Ja en del roligheter får jag väl säga.
 
Jag har varit i Sölvesborg igen och tränat iaido, det tredje iaidolägret det här året: mycket trevligt att få träffa sina kompisar och lära sig lite nya saker. Vi tränade Zen Ken Ren (grundkursen kan man säga för den oinsatte) under lördagen och fick massor av värdefulla tips som förbättrar tekniken avsevärt. Söndagen tränade vi i min grupp mera koryu, gamla kator. Vi tränade lite olika kata från Muso Shinden ryu från de olika nivåer som finns där: Shoden (nybörjarnivå), Chuden (mellannivå) och Okuden (avancerad nivå). Kul att få lite nya infallsvinklar, nya detaljer att finputsa på och att känna att man faktiskt kommer framåt. Jag och sensei Takao Momiyama har lagt upp en plan kan man säga. Detta ska på tre år leda till en ny gradering i iaido, 3:e dan. Detta visar att han vill satsa på mig och det gör mig mer triggad att faktiskt satsa på iaido. Någon vill ta mig under sina vingar på något sätt. Momiyama har en förmåga att se vad jag behöver träna på och ger mig goda tips och råd hela tiden. Iaido ser jag en kommande framtid inom.
 
Jag har också tränat jodo. Jag deltog i jodo SM förra helgen. Individuella tävlingar har jag inte en chans i upptäckte jag den här gången, egentligen kanske jag har det. Problemet är att det finns så många som är bättre på detta än vad jag är så jag har liksom ingen chans där. Jag känner lite press, lite oro och det gör att mina rörelser ibland känns lite knackiga. Det roliga är dock att många har sett och märkt någon slags utveckling hos mig - någonting som jag aldrig ser. Jag tycker inte jag gör något annorlunda direkt, men ändå blir jag bättre. Jag tränar bara på det jag lär mig och mer än så är det inte direkt. Egentligen är det ju så att jag inte gillar att tävla, men samtidigt vill man ju få en chans att visa upp det man kan emellanåt. Jag tävlade också i lag och där lyckades jag och två killar från Linköping ta brons. Det var skoj! Tävlingarna följdes av träningsläger och ännu mera finputs på tekniker som man behöver fixa till. Träning för att utvecklas - DET är min grej.
 
Byggandet på min nyckelharpa har fortsatt. Sista byggtillfället den här terminen bjöd kursledaren på korv och bröd. Jag har nu sågat ut alla nycklarna, markerat var hålen ska sitta för löven och börjat forma nycklarna så sakta också. Det ser väldigt bra ut och mina tankar om att få den klar till julen 2018 börjar besannas nu. Jag har inte bestämt hur den ska se ut riktigt ännu, men jag funderar på att måla den helt svart med lite vita dekorationer runt om den. Vad som händer när den här är klar vet jag inte ännu. Det får vi se.
 
Nu sitter jag som sagt på Öland. Här kommer det bli påskfirande, lite sång och musik, träning och annat kul. Jag känner att jag har ett flyt i mitt liv ändå just nu även om det ibland kan ta emot med ork och energi med alla de projekt jag har inom jobb, träning, musik och instrumentbyggande. Men jag kommer oftast igång igen, ser världen annorlunda och ser positivt på mitt liv igen. Jag ser positivt på det jag faktiskt har istället för att tänka på något som jag inte har. Det är ju så man ska tänka i sitt liv, anser jag.
 
Så ser det väl ut just nu för Jimmy Spelman.
Jag hoppas att ni alla har det bra och jag vill gärna att ni skriver något litet inlägg ibland om ni har tid.
Det vore kul att få lite respons. Jag förstår er om ni inte har tid, jag har ju knappt tid att skriva här så det är ok.
 
Jag önskar er en glad påsk!
Over and out - Jimmy Spelman