Hej på er alla glada!

 

Dags för att rapportera lite om det som har hänt den närmaste tiden.

 

Först och främst: Anders och jag var i Stockholm den 9/12 och visade upp oss för riksgraderingskommittén. Tanken var att Anders skulle göra ett test till 3:e dan. Först fick Anders och de andra sex som testade visa vad de kunde i randori (fri fight) både sittande och stående. Därefter visades kata i omgångar. Anders visade Katame no Kata och Kime no Kata med mig som kastdocka. Som sista del var att visa sina tekniska färdigheter och specialblock också med mig som kastdocka. De olika momenten avlöstes med en massa väntan. Så småningom delgavs vi resultatet: alla hade klarat sitt test. Anders kan nu titulera sig som 3:e dan i judo. Tanken är att det är min tur nästa runda: Jag ska försöka ta 2:a dan i judo om ungefär ett år. Allt beror på hur det känns.

 

Helgen därpå åkte jag till Öland för att fira min lilla mamma som fyllde 60 år. Hon, Pyttesyster och min brors sambo åkte på SPA i Ekerum. När de kom hem tog vi en fika och senare på kvällen blev det trerättersmiddag. En mysig helg på Öland. Dessutom visade sig en annan sak: När jag kom till Öland och började lasta in mig så kom en liten lurvig sak på fyra ben galopperande mot mig. Mamma och pappa har köpt en hundvalp, en liten cairn-terrier som heter Cilla. Hon är en riktig sötnos =).

 

Veckan därpå var det sista veckan på jobbet. Den handlade mycket om att göra klart, fixa och dona och liknande. Andra saker som hände var att jag höll i ett pass judo, vi hade julklappsutdelning, julfest (film och godis) och julquiz. Vi övade också en hel del på avslutningsmaterialet och avslutningslåtarna. Jag övade lite extra med elevernas musiklärare. Jag åkte hem till henne där vi spelade igenom materialet, fikade lite och sedan jammade lite extra så det blev en trevlig kväll på alla sätt. Avslutningen blev jättemysig och alla eleverna gjorde en fin insats. Mina elever sjöng "The Little drummer boy" vid intåget med levande ljus och senare sjöng de "Julen är här". Jag är stolt över att vara deras lärare.

 

Efter sista arbetsdagen åkte jag till Öland där jag nu är. Jag har den här veckan ägnat mycket tid åt träning i iaido och jodo. Jag har passat på att filma mina insatser. Jag tycker det är skoj att se hur jag har utvecklats i min träning. Jag lyckades ju ta 2:a dan i iaido i november. Jag ser att grundkatorna Zen Ken Ren Iai fungerar bra, Muso Shinden Ryu Shoden fungerar skapligt bra och Muso Shinden Ryu fungerar ganska bra. Det är ju så att det man tränar mest blir man säkrast på. Men mina kunskaper i iaido är ganska stora numera. Jodoträningen sträcker sig till grundteknikerna Tandoku dosa och Sotai dosa samt kata Zen Ken Ren Jodo kata 1 - 10 och kata 12. Tanken är att försöka gradera till 1:a kyu i jodo i februari. Jag kommer att imorgon träna med mina träningskamrater jodo och iaido. Min syster och jag har simmat i badhuset (1 000 meter) och om ett par timmar ska vi köra lite yoga. Mycket träning på olika sätt i form av iaido, jodo, simning, yoga och även lite promenader.

 

Men har du inte firat någon jul då? Jo det är klart. Vi har ätit god mat, skrattat, bakat, gjort godis, sett på tv och haft andra roligheter för oss också. Vi har också busat med hundvalpen och gosat med den gamle katten. Dessutom har jag träffat en syssling, Lola Karlsson. Hon är barnbarn till en av min farfars bröder. Vi pratade, fikade och skrattade. Jag fick en del information som jag sedan antecknade och sammanfattade sedan hemma vid datorn. Annat jag har planerat är den kommande judoterminen i Älmhult. Jag har även renskrivit anteckningar från kurser som jag har gått - assisterande klubbtränare och klubbtränare i judo och elituppdateringskursen. detta projekt har hängt över mig ett tag, men nu har det blivit klart och det känns bra tycker jag. Syrran och jag ska nog simma en gång till och även spela och sjunga lite innan vi åker till våra respektive hem igen.

 

Som ni märker: Jimmy Spelman ligger sällan helt på latsidan. Det är projekt på gång hela tiden och faktum är att det faktiskt då jag mår som bäst. Och mår man bra ska man ju inte ta bort det som gör en glad och välmående. Eller hur?

 

Jane på Filippinerna då? Jag har den senaste tiden funderat en hel del på detta och det finns många sidor hos Jane som jag gillar. Hon är snäll, omtänksam, verkar ta hand om sina medmänniskor, humoristisk och verkar kunna ge mycket kärlek. Men det finns saker som gör mig osäker. För det första bor hon 1000 mil bort från mig och det gör det hela ganska komplicerat att lära känna henne. Det andra är att hon kommer från en annan kultur och från ett land där det finns ganska begränsade möjligheter att utvecklas eller att förverkliga sina drömmar. Det finns en risk att Jane ser mig som en räddare från ett liv i misär och elände, en chans att komma bort från Filippinerna och kanske få andra möjligheter. Jag har ju större möjligheter att utvecklas och förverkliga mina drömmar än vad hon har. Om det är så att hon är lite extra snäll, kärleksfull och omtänksam bara för att jag ska bli intresserad av henne, gifta mig med henne och rädda henne från ett liv i misär så är jag inte intresserad. Jag är gärna hennes vän, åker till Filippinerna och träffar henne. Jag känner mig lite dum som gjorde som jag gjorde, men samtidigt måste man vara ärlig både mot sig själv och mot Jane, för bådas skull. Hon verkar inte ha påverkats negativt av detta. Vi får väl se vad som sker framöver.

 

Så är det med mig just nu. Det kan hända att detta blir sista inlägget för 2017, men jag lovar ingenting. Jag tror jag skriver några rader på nyårsafton också. Så därför lämnar jag er nu för nu. Vi hörs på nyårsafton!

 

Over and out! // Jimmy Spelman